Jag fick en fästing på magen och tog genast bort den.
Jag fick ett rött märke på armen som kliade enormt.
Jag tänkte - aj aj, det var en bitsk bitsfluga.
Det svullnade upp runt märket, en vit svullnad.
Jag tänkte - så känslig brukar inte jag vara mot bett.
Det tog emot att träna och röra sig.
Jag tänkte - jag har visst tagit ut mig, måste vila ett par dagar.
Jag var väldigt trött.
Och tänkte - det är nog värmen.
Jag gav mig ut på tisdagspaddlingen.
Det tog emot, jag orkade inte.
Nacken ömmade.
Jag sträckte ut genom att simma.
Spikamattan och tigerbalsamet blev mina bästa vänner.
Jag vaknade om nätterna då det kliade galet mycket.
Jag orkade knappt upp om morgnarna.
I torsdags cyklade jag till jobbet (1.5 mil)
Fick skjuts hem när jag jobbat färdigt.
Stupade i säng.
Kroppen ömmade, mest nacke/axlar.
Hade värk i handleden.
Var iväg och åt och umgicks på kvällen.
Kom hem och var helt färdig.
Kändes som om en influensa skulle bryta ut.
Jag tänkte - tänk om man lägger sig och somnar och aldrig mer vaknar.
Jag mådde alltså verkligen inte bra!
Igår, fredag, vaknade jag med ett leende.
Jag vaknade. Jag lever.
Jag mådde bättre.
Svullnaden hade lagt sig.
En sjuksköterska befann sig i min trädgård denna morgon.
Hon tittade allvarligt på mig och sa - "du har troligen borrelia, du bör uppsöka läkare.
Men eftersom den vita ringen är borta är det inte säkert du får hjälp.
En bra läkare går på din berättelse och skriver ut antibiotika.
Borrelia ska behandlas"
Jag var iväg till vårdcentralen
(och hostade upp med 300.- vilket svägerskan sedan sa att DET var då på tok för mycket, hon var där några timmar tidigare och fick betala 100.- ja, jag vet då inte, för jag är ju aldrig där...)
men eftersom det inte fanns någon vit ring så fick jag snällt åka hem igen och vänta några dagar.
Läkaren ska ringa upp till veckan och har jag då blivit sämre så skriver hon ut antibiotika till mig.
Så, har jag bestämt mig för att jag vill ha det så är det ju bara att säga att jag blivit sämre...
Idag mår jag ännu bättre.
Vaknade som sig bör "i tid" nu på morgonen och orkade mig ur sängen.
Musklerna ömmar inte längre.
Värken i handleden har lagt sig något.
Röda märket kliar bara ytterst lite.
Och troligen är det lättare att motionera igen, känns så.
Men jag känner mig lite kluven.
Borrelia kan ju ligga kvar i kroppen och blossa upp så mycket som ett helt år senare och då blir man oftast mycket sjukare och det tar längre tid att bli frisk.
Samtidigt så är jag inte typen som äter penicillin "i onödan"
Så, är det i nödan eller onödan?
Kan man bli helt kvitt borrelia utan behandling?
Någon här som har borrelia-kunskap?
Nu har jag i alla fall läst på lite om borrelia och kanske hade jag det även som barn.
Jag hade en knöl på örsnibben som ibland ömmade väldigt och var röd.
Ibland var den lugn och så gick det fram och tillbaka under lång tid.
Jag har för mig att vi sökte för det någon gång, men de kom inte fram till vad det var.
Och plötsligt en dag så var den borta.
Ja, kanske kroppen kan läka ut det där själv om den får chansen och man har lite tur?
Synd bara att man inte blir immun mot borrelia när man haft det en gång!
Hade varit skönt att slippa bli så sjuk igen av ett litet fästingbett!