Dubbelt boende

Troligen är vi, av flera skäl, på väg att skaffa oss dubbelt boende.
Min hjärna har gått på fullvarv kring detta sedan ett par-tre veckor tillbaka.

Ska man hyra lägenhet eller ta lån och köpa hus?

Jag har tittat på ett hus där jag enkelt skulle kunna sätta upp en liten vägg i en hall, köpa en tvättmaskin och ställa i ett badrum och hyra ut den delen till något trevligt par/familj.
Och till mig och dottern ha ett (om man slänger ut några fristående garderober) ganska stort sovrum, badrum, hall, farstu och delar av tvättstuga/hobbyrum till en liten tvättstuga och ett större  matrum och fixar enkel kokvrå där.

Skulle kännas lyxigt med det alternativet rent boendemässigt och dottern gillar skarpt detta alternarivet, men för övrigt hamnar det mest på minussidan.
Att ta LÅN, bara det liksom, att inte vara skuldfri längre.
Jag skulle binda mig till att behöva jobba mycket (jag kanske fortsätter jobba hundra procent men jag vill inte vara tvungen att jobba så mycket), för att ens få ta lån men också för att bygga en större buffert till allt som kan hända med ett hus.

Och vem har sagt att det är trevliga hyresgäster man hittar?
Och att de stannar länge, vilket vore det bästa scenariot.
Tänk om efterfrågan på bostäder minskar igen (den har svängt fram och tillbaka en del genom åren) och vi står där med kostnader för hela huset trots att vi bara nyttjar en tredjedel.

Samtidigt skulle vi bli bundna till den platsen på ett annat sätt än om vi hyr lägenhet.
Hyr vi och sedan vill vidare till annan ort, vilket inte är omöjligt när dottern börjar gymnasiet om några år, så är det bara att säga upp kontraktet och söka ny bostad på nästa ställe.

Med hus skulle vi investera till oss själva och med hyresgäster få hjälp att betala kostnaderna, i hyreslägenhet skulle vi betala till någon annan.
Dessutom är det inte helt lätt att hitta lägenhet på orten, typ bostadsbrist nu.
Men så har det precis, via en vän, dykt upp en eventuell möjlighet att inom snar framtid få ungefär det jag skulle vilja ha i lägenhetsväg.

Så kanske slår vi till.
Innan veckan är över bör vi ha bestämt oss och ikväll diskuterade vi igenom detta grundligt, så dottern förstår hur jag tänker kring det hela.
Hur beslutet kan påverka oss nu och i framtiden.

Ja, vi funderar vidare och kommer nog redovisa en stor förändring i ekonomin frampå.

Det rullar på

Inläggsfrekvensen är varken hög eller stadig på denna blogg.
I november fick skrivandet en skjuts framåt och det blev därför årets inläggstätaste månad, ja, eftersom det dalade igen i december, annars hade december kunnat ligga i täten.

Att det blir såhär har flera bidragande orsaker.
Saker såsom tid, ork, lust och något att berätta ska sammanfalla för att det ska bli ett inlägg.
Några gamla idéer till inlägg skvalpar fortfarande runt på hjärnkontoret.
Alltså verkligen gamla.
Och eftersom jag inte släppt dem så kanske de publiceras en vacker dag.

Men för övrigt känns det lite som att det mest rullar på i samma gamla lunk, inte så mycket nytt att skriva om.
Jag har tidigare berättat om hårvård och deodorant-tillverkning.
Om hur jag tar hand om utgångna varor från jobben och nära bekanta, använder själv eller ger till djuren.
Jag har nämnt att jag ibland ger vidare blommor och presenter jag fått, som inte passar riktigt in i mitt liv men som kan glädja någon annan.

Att jag gärna samlar bra-att-ha-saker och återbrukar har jag skrivit om, saker som jag själv är i behov av eller som passar att ge i present.
När jag bygger och donar hemma använder jag gärna material som tidigare varit något annat, men det inlägget är jag faktiskt inte säker på att jag skrivit och publicerat nu när jag tänker efter...
...det är det där inlägget om min bostad som efterfrågas nu och då, kanske är 2017 året då det händer. :)

Det som förändrats mycket under 2016 är att jag plötsligt började jobba som en tok.
Och pengarna rullar in utan att jag riktigt har tid och ork att göra åt dem.
Eller att placera dem någon annanstans än på kontot hos tråkbanken.
Men det har jag ju redan nämnt och då är det inte mycket mer att orda om.

Lyckas jag sätta sprätt på dem under nästa år, eller flytta dem vidare, så ska jag informera er! :)

2016 var året då min dotter började på sitt första riktiga extraknäck och hon upptäckte att det var roligt att tjäna egna pengar.
Därför är hon nu taggad inför våren, så vi hoppas att det kan bli lite inhopp någon helg ibland.

Ja, som sagt, det rullar mest på och lite har det tråkat ut mig.
Jag gick igenom alla utgifter under 2013-14 för att kunna bli skuldfri.
Jag ifrågasatte räkningarna igen och igen.
Körde snålmånader för att fortare komma i mål.
Jag fann en nivå som passade oss där och då och hösten 2015 betalade jag så av den sista skulden.

Därefter har fler räkningar fallit ifrån medan andra utgifter tillkommit, då livet är föränderligt.
Och nu är jag redo för nya ekonomiutmaningar.
Jag vill fokusera på maten.
Vad vill vi äta.
Hur vill vi äta.
Var ligger nivån vi trivs bäst med.

Återkommer under processens gång!
Kanske blir det plötsligt en matblogg av detta.
Oavsett så önskar jag er ett riktigt gott nytt år!

Erfarenhet utlandsflytt

När jag häromsistens påtalade vad det kostar mig nu när en familjemedlem flyttat utomlands så lämnade Onevikinggirl en kommentar med hur det är när de som flyttat utomlands kommer hem och hälsar på:

Än dyrare blir det när vi kommer hem på besök för vi har ingenstans att bo och vill ha b&b service, gärna vid storhelger och ibland utan att vara mer sällskaplig (för ibland kommer vi för att träffa andra men behöver i alla fall någonstans att bo. Men ett paket utrikiska kakor är väl betalning nog. Det är ju så kul att vi kommer, väl? År ut och år in. Trots att ni tröttnat på där vi bor sedan länge! :) 

Tur att jag bor på endast tjugo kvadrat, så jag inte får härbärgera hela familjen en vecka eller två ;)
Nu närmar det sig med stormsteg, den utflyttade familjens första besök här sedan de flyttade iväg.
Men jag ska bara vara barnvakt i 1,5 dygn, så där drar inte kostnaderna iväg så förfärligt.

Blir till att köpa hem rosa yoghurt, chips, gröna ärtor och kanske en grötkorv.
Det tillsammans med någon barnfilm ur gömmorna så är vistelsen räddad!
Gäller bara att se till att han inte blir påmind om sovloftet, dit ville han gå upp sist med motiveringen "jag är en stor kille", det är nämligen inte barnsäkrat och hinner troligen heller inte bli det före detta besöket.

Blogglust

Jag vet inte vart den kom ifrån, men min blogglust vaknade plötsligt till här i november.
Hela året har jag till och ifrån haft större eller mindre svackor och ganska många gånger har jag övervägt att sluta blogga, men så har jag skrivit något inlägg och jodå, jag tycker ju det är kul att skriva, så då har bloggen fått leva kvar en stund till.
Nu har jag gjort fler inlägg i november än någon tidigare månad detta året.
Så, det ser ut att kunna bli ett fint avslut på bloggåret 2016.

Något jag går och tänker på är att flera har uppmanat mig att berätta mer om mitt boende.
Jag har delat med mig av det lite här och lite där i inläggen och går ni in på kategorin "Boende" så finns det en del att läsa, speciellt bland de äldre inläggen.
Vad vill ni veta mer?  Jag som bor mitt i detta och är van tänker - vad finns det att berätta??
Så, fråga gärna, vad undrar ni över, vad vill ni jag ska berätta mer om, vad har jag inte berättat om?
Kanske får jag ihop till ett, eller flera, inlägg om mitt boende en vacker dag.

Själv har jag haft idén att göra en ritning över stugan, men har ännu inte satt mig med det, och det har möblerats om, säkert både en och två gånger, sedan första gången jag hade det på förslag.
Och ett sovloft har tillkommit.
Och... Ja, det är förändringar mest hela tiden.

Just nu håller jag ju då på med städkalendern och när jag är färdig med den kommer det se ytterligare annorlunda ut här.
Och jo, man kan börja en adventskalender redan vid första advent - det är jag och Bamse överens om i alla fall! (men det har även hänt förr)
Fast ok, jag började till och med en dag före första advent - aldrig kan jag hålla mig innanför ramarna.
Och dessutom har jag fuskat - jag öppnade två "luckor" igår.

Tänkte skriva att jag sätter mina egna traditioner.
Men en tradition blir det väl knappast om man inte gör samma sak år efter år.
Och DET är det inte så säkert att jag kommer göra.
Det enda som är en tradition här är att jag gör det jag känner för!
Varje år!

Internet

Då min ena syster med familj har flyttat utomlands och jag numera skypar både nu och då med dem så behöver jag uppgradera mitt internetabonnemang.
Gick in och kikade på det idag och då ser jag att de sänkt priset på den mängd data jag haft fram till nu.
Alltså, om jag hade tecknat det idag så hade jag fått betala 199,- men jag sitter här och betalar 249,- varje månad.
Så nu känner jag mig ju lite lurad! :/

Lägger jag till 50,- till per månad så får jag mer än det dubbla i datamängd och det tror jag blir jättebra.
Men, framöver får jag hålla bättre koll på deras priser.
Sänker de priserna så ska även JAG ha billigare!!

Än har jag inte beställt mer data, då jag har skickat en fråga om extra datakort till dem och som jag vill ha svar på innan jag genomför köpet.

Hur gör ni med abonnemang, kollar ni upp dem och jämför med jämna mellanrum?
Eller beställer ni en gång, låter det vara så och betalar glatt varje månad utan att fundera?

Lyckan fortsätter!

Fast nu genom att jag gjort mig av med saker istället.
Trasiga saker.
Tomma förpackningar.
Uttjänta madrasser.

Ja, jag har varit på soptippen.
Ett väldigt organiserat ställe.
Och de hjälpte mig att tömma släpet.
Vilken service!
Dagens ros!

Lämnade även in saker på "mitt" loppis och fick en låda nubb och en påse plommon i utbyte.
Finfint alltså!
Dagens ros!

Så flyttade jag min vävstol och alla tillbehör från min gamla ateljé till brorsans övervåning.
Fick hjälp av en annan brorsa.
Dagens ros!

Pantade burkar och flaskor.
De flesta såna vi fått från olika håll.
Blev totalt 115 kronor.
Fint som snus!
Skulle väl köpt rosor för dem?!
Men det blev jordnötter, hushållspapper och 40.- i plånboken istället.

Deppig och rensa ut

Vaknade upp deppig idag.
Efter att ha drömt en dröm baserad på en av gårdagens händelser, fast man vränger ju alltid till saker och ting i drömmens land.

Det var den händelsen och drömmen som gjorde att deppet kom upp till ytan, men helt säkert låg det där under och lurade sedan tidigare.

Jag vet saker som hänt de sista veckorna som gör mig väldigt ledsen.
Saker som jag inte kan styra över.
Sånt man helt enkelt får acceptera och välja hur man ska förhålla sig till och hantera.

Jag bestämde mig för att nyttja deppet och göra denna dagen till en bra dag.
Gick upp och började röja upp här hemma.
Brukar alltid gro igen när jag jobbar så mycket samtidigt som jag är så aktiv med annat.
Och när dottern kommer hem med sin packning, då är kaoset ett faktum!

Att det blir kaos såhär gång på gång är bland annat ett tecken på att vi har för mycket grejer.
Vi behöver alltså rensa ut mer.
Men, jag har så svårt att släppa en del av överflödet.
Det finns så mycket som är bra att ha.
Som känns onödigt att rensa ut nu och sedan behöva köpa nytt frampå.

Men!
Kommer jag vilja använda allt detta i framtiden?
Är det exempelvis just den färgen jag vill ha då?
Kanske kommer jag hinna tröttna på den hobbyn?
Livet förändras hela tiden, så kanske är det dumt att spara saker för framtiden.

Kanske är det det som är ivägen och för mycket nu, det som jag kommer rensa ut om ett år eller två?
Varför inte göra det nu i så fall?
Ja, det är bland annat sånt jag går och grubblar på!
Tvekande hamster som jag är...

Nu har jag i alla fall tillgång till bil så nu ska jag packa ut och köra iväg det jag har rensat ur tidigare som blivit  stående i uthuset.

Jobbförfrågningar

Jag sa upp mig från min förra anställning 1:a december 2015 och jobbade sista dagen i det företaget den 31:a maj i år.
Redan under våren förhandlade en av mina dåvarande kunder (favoritkunden...) till sig en fortsättning, så jag jobbar kvar hos dem men fakturerar från mitt egna företag.
Det innebär att jag har stående jobb hos dem sex timmar varannan vecka, året runt, vilket känns som ett finfint extraknäck med extra klirr i kassan.
Men i sommar har det blivit dubbelt upp, alltså ungefär en jobbdag per vecka där.
Och en jobbdag handlar i detta fallet oftast om sisådär fem-sex timmar.
Det blev 17 timmar i juni.
Och denna månaden landar det 20-22 timmar nånting.
Det betyder att min vardagsekonomi går runt ett par månader till, utan att ta av sparandet.
Och då är det ändå ett sparande till just detta ändamål, att inte behöva stressa fram en sysselsättning det kommande året.

Jag har sökt en utbildning där jag fick avslag.
Men en lärare på skolan har åsikten att jag skulle passa så perfekt på någon av deras utbildningar och tycker att jag ska eftersöka till en annan inriktning än den jag sökte, en inriktning dit inte lika många sökt i år.
Och jag föll för den idén och skrev en ny ansökan.
Men så tog jag semester och har tänkt och känt, stött och blött.
Och ännu har jag inte skickat in på nytt.
Just nu lutar det åt att jag inte kommer skicka in den, inte i år.

Jobb har jag inte sökt.
Inte ens kikat på om det finns något intressant att söka.
Däremot har jag fått en hel del förslag från olika håll, på saker de tror skulle passa mig.
Alltid kul att höra vad andra tycker skulle passa mig och det är givande att få tänka i nya banor.
Men ännu är det inget jag sådär slängt mig över utan det har mer känts som "vi får se"

Istället har jobben sökt mig.
Jag har fått flera olika förfrågningar, både mindre och större jobb.
Timanställning, projektanställning, fakturera från egna företaget osv.
En del jobb har jag tackat nej till utan att blinka.
Annat låter mer intressant.
Imorgon ska jag och titta på ett jobb som jag tror är lite mindre antal timmar och säsongsbundet.
Och om det är så, så skulle nog det jobbet passa mig bra nu, som lite extra sysselsättning ett par månader.
Men det är också ett ställe som jag tänker att jag kanske tycker det är intressant att få in en fot på, för trivs vi med varandra så kan det eventuellt leda till andra arbetsuppgifter och mer timmar längre fram.
Då tänker jag mest inför nästa sommar.

Jag har även visat intresse för projektanställningen jag fått frågan om.
Om det blir av så är det tänkt 100% september-december till att börja med.
Tror detta skulle passa mig bra, då det är ett ganska fritt jobb.
Jag kommer kunna styra en hel del över tid och dagar, aktiviteter och jaa, helt enkelt vad det ska bli av projektet.
Jag gillar också tanken på att inte binda upp mig för mer än fyra månader.
Sedan får vi ta ställning till hur det fallit ut, om vi vill fortsätta och då söka nya pengar till projektet.
Ekonomiskt skulle denna anställning helt klart sitta fint, då jag har en syster med familj som flyttar utomlands i höst och jag vill åka och hälsa på dem inom ett halvår och då kommer det gå extra pengar.

Jaa, det är väl ungefär så det ser ut hos mig nu - en del att fundera på hit och dit.
Men i tankarna har jag fortfarande mest semester.
Blir lite så när man är långledig såhär mitt i sommaren - det är bara att bestämma sig för om man har semester eller inte! :)
Och jag har semester! Lallar runt och gör precis vad jag känner för!
Ikväll känner jag för att knyta på löparskorna och se om kroppen orkar prestera något, efter "borrelia-svackan" eller om det känns segt som sirap fortfarande.
Men först en hundpromenad!

Borrelia

Jag fick en fästing på magen och tog genast bort den.
Jag fick ett rött märke på armen som kliade enormt.
Jag tänkte - aj aj, det var en bitsk bitsfluga.
Det svullnade upp runt märket, en vit svullnad.
Jag tänkte - så känslig brukar inte jag vara mot bett.

Det tog emot att träna och röra sig.
Jag tänkte - jag har visst tagit ut mig, måste vila ett par dagar.
Jag var väldigt trött.
Och tänkte - det är nog värmen.

Jag gav mig ut på tisdagspaddlingen.
Det tog emot, jag orkade inte.
Nacken ömmade.
Jag sträckte ut genom att simma.
Spikamattan och tigerbalsamet blev mina bästa vänner.
Jag vaknade om nätterna då det kliade galet mycket.
Jag orkade knappt upp om morgnarna.

I torsdags cyklade jag till jobbet (1.5 mil)
Fick skjuts hem när jag jobbat färdigt.
Stupade i säng.
Kroppen ömmade, mest nacke/axlar.
Hade värk i handleden.

Var iväg och åt och umgicks på kvällen.
Kom hem och var helt färdig.
Kändes som om en influensa skulle bryta ut.
Jag tänkte - tänk om man lägger sig och somnar och aldrig mer vaknar.
Jag mådde alltså verkligen inte bra!

Igår, fredag, vaknade jag med ett leende.
Jag vaknade. Jag lever.
Jag mådde bättre.
Svullnaden hade lagt sig.

En sjuksköterska befann sig i min trädgård denna morgon.
Hon tittade allvarligt på mig och sa - "du har troligen borrelia, du bör uppsöka läkare.
Men eftersom den vita ringen är borta är det inte säkert du får hjälp.
En bra läkare går på din berättelse och skriver ut antibiotika.
Borrelia ska behandlas"

Jag var iväg till vårdcentralen
(och hostade upp med 300.- vilket svägerskan sedan sa att DET var då på tok för mycket, hon var där några timmar tidigare och fick betala 100.- ja, jag vet då inte, för jag är ju aldrig där...)
men eftersom det inte fanns någon vit ring så fick jag snällt åka hem igen och vänta några dagar.
Läkaren ska ringa upp till veckan och har jag då blivit sämre så skriver hon ut antibiotika till mig.
Så, har jag bestämt mig för att jag vill ha det så är det ju bara att säga att jag blivit sämre...

Idag mår jag ännu bättre.
Vaknade som sig bör "i tid" nu på morgonen och orkade mig ur sängen.
Musklerna ömmar inte längre.
Värken i handleden har lagt sig något.
Röda märket kliar bara ytterst lite.
Och troligen är det lättare att motionera igen, känns så.

Men jag känner mig lite kluven.
Borrelia kan ju ligga kvar i kroppen och blossa upp så mycket som ett helt år senare och då blir man oftast mycket sjukare och det tar längre tid att bli frisk.
Samtidigt så är jag inte typen som äter penicillin "i onödan"
Så, är det i nödan eller onödan?
Kan man bli helt kvitt borrelia utan behandling?
Någon här som har borrelia-kunskap?

Nu har jag i alla fall läst på lite om borrelia och kanske hade jag det även som barn.
Jag hade en knöl på örsnibben som ibland ömmade väldigt och var röd.
Ibland var den lugn och så gick det fram och tillbaka under lång tid.
Jag har för mig att vi sökte för det någon gång, men de kom inte fram till vad det var.
Och plötsligt en dag så var den borta.
Ja, kanske kroppen kan läka ut det där själv om den får chansen och man har lite tur?
Synd bara att man inte blir immun mot borrelia när man haft det en gång!
Hade varit skönt att slippa bli så sjuk igen av ett litet fästingbett!

Resa, KonMari och Facebook

Ja, nu är vi alltså iväg på resan jag nämnde i förra inlägget.
Vi bor hos min syster med familj.
Och jag inser hur rastlös jag är...
Alltid när jag är här brukar jag gå lös i trädgården - rensa, beskära och gräva.
Och inne har det varit standard att riva tapeter eller så.
Men nu är renoveringen så gott som klar, inga mer tapeter ska ner.
Och de första dagarna här var det inget trevligt trädgårdsväder, så VAD gör jag då??

De har galet mycket prylar (fast troligen inte värre än "Svensson") och ska flytta utomlands till hösten så nu behöver de rensa.
Bearbetade syster lite, berättade om KonMari-metoden, och sedan fick jag henne att tömma hela sin garderob samt hämta kläder runtom i huset.
Därefter gick hon igenom allt och jag sorterade upp det hon rensade ut.
Sedan hjälpte jag henne att vika in det som hon skulle ha kvar.
Blev riktigt bra!

Dagen därpå bad svågern om hjälp att göra samma med hans garderob.
Så, ungefär samma procedur igen.
Ur bådas garderober blev det en del plagg till min dotter och en del till mig.
Win-win!

På eftermiddagen plockade syster fram sin cykel (på den jag tog mig runt Vättern för fyra år sedan) och sa åt mig att ge mig ut på en tur och göra av med lite energi.
Hittade inte riktigt den vägen jag tänkt, så det blev fram å tillbaka till närmsta samhälle.
Totalt fyra mil genom skogen, på asfalterad cykelväg.
Mycket trevligt!
Men nu måste jag ju ut ytterligare en gång, så jag kommer runt sjön som det var tänkt.

Så är jag nu barnvakt till en treårig grabb, medan föräldrarna är till storstaden på konsert.
Vi har gått runt med sekatören i trädgården några timmar, bakat kakor och bröd, läst sagor och lekt med tågbanan.
När han somnat igår gick jag igenom skafferiet och fick fram allt utgånget och har lagt upp en plan för hur det mesta kan göras åt.
Ja, har redan använt en hel del av det.
Det diskades och städades.
(och lugn, ni behöver inte vara oroliga att jag går över gränsen, jag vet att det jag gör uppskattas! :)

Och så har jag snart läst ut boken "Konsten att städa" av Marie Kondo.
En bok som systern lånat av en vän.
Själv har jag läst en hel del om denna städ/rensa ut-metod, som kallas KonMari, tidigare, men just boken har inte kommit i min väg förut.
I korta drag handlar det om att bara spara saker som gör en lycklig på ett eller annat sätt - resten är oviktigt och kan slängas - och därmed blir livet lättare på många vis.

Och så var det Facebook...
Jag har haft ett Omedvetenellermedvetenkonsumtion-konto, men det är nu blockerat.
Om Facebook nyligen haft en genomgång för att få bort anonyma användare eller om jag blivit anmäld av någon vet jag inte, men nu kan jag inte använda kontot om jag inte ändrar till ett riktigt namn, och enligt deras regler ska det ju vara Mitt Riktiga namn.

Ja, som ni säkert förstår så tänker jag inte göra det, utan jag lämnar Facebook än en gång (gjorde det för fyra år sedan med, då jag haft ett privat konto under några år men tröttnat).
MEN, jag har en grupp på Facebook där bara jag är administratör och hur det går med den nu vet jag inte...
Kan någon annan ta över och driva den vidare utan att jag godkänner?
Ni som läser här och är med i gruppen får ta upp det till diskussion där, men nu vet ni varför jag lyser med min frånvaro.
Kanske får ni starta en ny grupp och be medlemmarna gå över till den?!

Nåväl, det var detta för denna gång!
Ha det fint!

SöndagsReflektion

Jag har varit dålig på att svara på kommentarer ett tag nu och lagt väldigt lite tid på att kommentera hos er andra - något jag saknar lite. Har ju ofta några ord jag vill få ur mig...! :)
Att jag inte kommenterar så mycket längre beror främst på att så många kommentarer försvunnit för mig när jag skrivit från mobilen, och det är oftast på mobilen jag läser era inlägg.
Vid datorn sitter jag inte så ofta, så det blir väldigt lite kommentarstid.

Denna helgen har jag däremot nästan spenderat all min tid vid datorn.
Igår rensade jag ut bland fotona här på datorn och sorterade upp det som skulle sparas.
Idag har jag laddat upp för beställning, de jag nu ville framkalla.

Idag har jag även tagit ordentligt tag i min mail.
Vanligtvis när jag rensar mailen så blir det några mail kvar som "jag tar sen"
Men eftersom jag spenderar så lite tid vid datorn så kommer det där "sen" väldigt sällan.
Alternativt så har jag börjat med de nyaste mailen, men inte kommit hela vägen, så där i "botten" ligger det väldigt gamla obesvarade mail kvar... Smart!
Eller inte!

Ikväll började jag nerifrån och bland annat dyker det upp flera bloggmail.
Som frågan "Har du några sparmål för 2016" från Anonym.
Jag har inget minne av att jag besvarat denna fråga.

Första målet efter att jag blivit skuldfri var att sätta undan till en kriskassa, om vi exempelvis skulle behöva till veterinären med hundarna eller något annat sånt där, ni vet.
Och det satte jag undan på ett konto i slutet av 2015.
Sedan räknade jag på vad jag behöver få ihop för att klara av att studera ett år utan att behöva ta lån.
Kom fram till att med 50,000 så skulle jag troligen klara mig.
Räknade även på hur mycket jag behöver ha om jag inte skulle plugga, utan vara ledig ett tag och alltså inte ansöka om studiebidrag.
Målet var att spara ihop denna summa under de första fem månaderna i år, för sedan var min plan att sluta jobba.

Och ni som följer mig här vet ju att jag sagt upp mig, men att jag också gått ner i tid.
Så dessa fem månader jobbar jag på timme och vet inte från månad till månad vad jag får ut i lön.
Men, jag har i alla fall fått ihop till 20,000 så här långt och jag är väldigt nöjd!
Och min förhoppning är att kunna lägga undan runt 5,000 av de kommande lönerna.

Men, här kommer ett till men...
Jag har även räknat fel på vad jag behöver...
...och det åt rätt håll!
Så jag kommer nog att klara plugga ett år utan att låna.
Om det nu blir till att börja studera, vi får se!
Och skulle jag vara ledig så kommer jag klara mig ett hyfsat tag innan det blir kris.

Ja, lite diffusa mål har det blivit detta året.
Har förresten ett sparmål till - att sätta av, i genomsnitt, minst en tusenlapp per månad till "Resan 2018"
Där ligger jag före så här långt.
Men tänker att det kan sacka efter sen när jag slutat jobba på nuvarande arbetsplats, därför sätter jag in extra nu! :)

Alltså, det är en galen tanke, men skulle vi leva med de månadsutgifterna vi har nu och inte göra några direkta utsvävningar i resor eller inköp av material till diverse projekt osv, så skulle jag, när jag fått sista lönen i juni, inte behöva dra in stålar under ett års tid ungefär.
Men då blir jag väl snart ifrågasatt av myndigheterna, så det är nog ändå bäst jag pluggar eller har nåt extraknäck! :)

Det var lättare förr...

Numera har jag en hel del funderingar över var och hur jag ska förvara mina pengar.
Bli kund hos Avanza har jag haft i tankarna tidigare och fick det även som förslag här på bloggen.
Och sen då?
Jag känner mig lite bakom flötet när jag läser runt.
Men det klarnar förhoppningsvis snart.
(har varit lite trött när jag suttit med det, och det gör ju sitt till)

Så, det var lättare förut.
Jag hade skulder.
Jag skulle betala av skulderna.
Inte mycket att fundera på.

Nåja, när jag väl kommer på vart jag ska stoppa in de olika summorna och har en stående överföring till olika konton, så är det ju lika enkelt att lägga pengarna på hög, som att betala av skulder.
Och att se de sparade kronorna bli fler och fler är alldeles säkert en angenäm känsla!

Som jag tidigare berättat så var även jag lättare förr...
Nu är det snart tre månader sedan jag skrev ett inlägg om Må-Bra-"Budget"
Och vad har jag gjort sedan dess, i rätt riktning?
Jag har icke-kontinuerligt varit ute på joggingrundor och/eller promenader.
Jag har ökat tempot på många av hundpromenaderna (kanske mest pga kylan, för att hålla värmen...)
Under de lugnare hundpromenaderna ser jag till att verkligen njuta av omgivningarna!
Jag har, främst den gångna veckan, ätit bättre mat som inte gjort mig lika sötsugen, eller, till och med väldigt mycket mindre sötsugen!
Jag har gjort några betydligt längre cykelturer.
Och jobbat mer intensivt i trädgården en period.

Jag har även fortsatt att rensa ut prylar här hemma.
Den sista veckan har jag till och med blivit mer beslutsam och rensat bort saker och möbler som jag inte haft en tanke på att ta bort tidigare.
Men, som jag njuter varje dag av att det är luftigare och trevligare här i stugan!
Och sakerna har gått vidare till vänner som har det lite mer knapert samt till en förening som lämnar ut till bättre behövande, så mina saker glädjer andra.
Och att ge är verkligen en må-bra-handling! Win-win!

Så idag var jag ute på en löparrunda igen.
Och nu har jag satt upp som mål att ta mig ut minst två gånger i veckan framöver.
Viktigare att komma ut och känna efter/lyssna på kroppen, än hur långt och fort jag springer, nu till att börja med!

Och så tänker jag att det är bra att fortsätta med denna maten som håller sötsuget stången!
Jag och dottern har kommit fram till att vi ska ha köpstopp på socker en längre period, så det inte finns tillgängligt hemma.
Det innebär att vi inte köper hem någon typ av socker för bakning (torkad frukt är ok ibland och även honung när den tar slut - bara vi inte tar för vana att baka såna kakor i tid och otid!) och inte godis, glass, läsk och kakor.
Och som belöning sätter vi av 1,000,-/månad till vårt rese-konto.
Så, till våren gör vi en utvärdering och ser hur det gått med denna utmaning.
Än så länge har det gått fint, men så har vi lite sött kvar i gömmorna...
Och vi får fortfarande äta när vi är bortbjudna.
För mig är nog det viktigaste att inte kunna gå och små(och stor)äta här hemma!

Ja, det är väl ungefär hur landet ligger här nuförtiden!
Hur har ni det med det ekonomiska och på mående-fronten?

Rensar

Ja, mycket av min lediga tid går nu åt till att rensa ut och bringa ordning bland mina ägodelar.
Inspirerar och inspireras i gruppen "Rensa ut" på Facebook.
Idag skrev jag ut min frustration:

"Jag blir så otålig.
Jag vet att min rensning går åt rätt håll.
Jag känner av de positiva effekterna av färre saker och mer ordning och reda.
Men det är ju så mycket kvar att gå igenom!
Både nu och då känner jag stor frustration över detta.
Viljan att beställa en kontainer och hiva rubbet uppkommer ibland.
Men jag kan inte.
Det är vansinne att slänga saker som andra kan ha nytta av!
Så jag får se detta som en lektion i tålamod.
Har jag nu orkat samla på mig alla saker så får jag även ta mig tiden att röja upp i det!"

Jag vet att jag här på bloggen tidigare delade med mig av min frustration över att skuldfri-resan inte gick snabbt nog.
Och vet ni,
inom en vecka kommer jag ha betalt av det sista lånet!

Så, bara jag fokuserar, har tålamod och tar ett steg i taget i rätt riktning så når jag förr eller senare i mål!

Vad har jag då satt upp som mål gällande utrensningen?
Jo, att ha rensat färdigt på min gamla adress innan årets slut!
Att senast på jullovet ta mig an hobby/handarbetes/pyssel-materialet som jag vill spara men ännu inte är redo att flytta med till stugan.
Möjligen kommer min vävstol med tillbehör bli kvar där borta en bit in på nästa år, men det är enda undantaget!
Allt annat ska antingen ha körts hem, skänkts eller slängts!!

Påminn mig gärna! :)

Rutiner

Jag har ju inte varit så flitig med att publicera inlägg nu under en period, nästan så jag undrar om jag har några läsare kvar...?! :)

Det senaste har jag haft fullt upp med att fixa här hemma - både ute och inne, hjälpa brorsan som nu köpt sig en liten skogsgård, hänga på verandan och grilla å så, engagera mig i dotterns skolstart (ny skola, ny klass med en del gamla kompisar, bussresa till o från och längre dagar) och föräldramöte.

Inlägg har jag flera på gång på hjärnkontoret, men varje kväll har jag "stupat" i säng istället för att sätta mig och skriva.
Jag har tänkt skriva om vikten, mat och motion, om kläder,  om shopping, om åtstramning resten av året, om utrensning av pryttlar, om ved och om teer - ja, om livet helt enkelt.
Kanske dyker de alla upp framåt hösten.

Jag märker hos många av mina bloggrannar att det börjar bli tätare mellan inläggen (får snart sätta mig och läsa ikapp - trevligt nöje!)
Den ökade aktiviteten på bloggarna beror kanske på att semestrarna är slut och man börjar komma in i rutiner igen?!

Rutiner ja.
Vi måste numera gå upp tidigare på morgnarna för att dottern ska hinna med bussen, så jag började "träna" på det redan på semestern.
Gick upp mellan 6 och 6:30 varje dag.
Nu är det flyttat till 5:30 - 6:00
Och dottern är trött och lägger sig utan protester vid 21-tiden.

Nu tänker jag att det är lättare att få till en hållbar/långvarig rutin med detta om vi även håller det på helgerna.
Så nu har jag meddelat att hon högst får en timmes sovmorgon per dag under helgen.
Fast för att verkligen komma upp måste vi nog ha något inplanerat på morgonen.

Morgondagens planer består därför i att ta en liten promenad, upp på ett utsiktsberg och där ska inta vår frukost.
Lyxfrukost får det bli!
Glutenfria tekakor och chokladmuffins sköljes ned med varm oboy.

Så, nu ska jag göra kudden sällskap i sängen!
Godnatt!

Bra-att-ha-lagret

Idag har verandabygget påbörjats här.
Virket till detta bygge har legat till sig här på min gräsmatta under en längre tid.
Att jag inte kommit igång att bygga tidigare har bland annat berott på att jag behövt hjälp med ett av de första momenten.
Ja, egentligen med hela golv-stommen, är lite svårt att göra den själv, tycker jag.
Men så denna helgen tog sig en av mina bröder tid och hjälpte mig.

(han har precis lagt bud på en gård/liten skogsfastighet och inser väl att han kommer behöva min, och många andras, hjälp där om det blir hans, så nu hjälper han mig så jag sedan hjälper honom... ;) )

När jag beställde virket så hoppade jag över att köpa skruv.
Hade bestämt mig att först använda av det som redan fanns i gömmorna.
Så jag har fått byta bits på skruvdragaren både nu och då, då det är flera olika sorters skruv jag har.
Även brickor, vinkeljärn och balkskor fanns i bra-att-ha-lagret.
Är ju en del pengar att spara där, samtidigt som jag får lite bättre ordning och plats i boden.
Kan det bli bättre?!

Och i morgon ska jag bygga ett ankhus.
Har fått pallkragar från ena systern, en pall från exet, oljad masonit finns kvar efter en takomläggning, takplåt fick jag för längesedan från en kund då de rivit en carport och skruv och gångjärn har sparats i blandat-burkar.
Blir ett finfint hus åt ankorna som hämtas hit på tisdag!

Har ni ett bra-att-ha-lager med byggmaterial?
Eller av andra saker?
Hur förvarar ni dessa bra-att-ha-saker?
Har ni ordning och reda och vet vad ni har i lager och vart?

Jag tänker att det är så lätt att spara på sig än det ena och än det andra,
men tillslut blir det så mycket så man inte vet vad man har.
Eller så vet man att man har men inte vart...
När jag växte upp så fick man ofta svaret "nånstans i garaget"
Då visste man att personen som svarade inte hade någon aning och man hade tur om man hittade prylen inom rimlig tid...
Det fanns alltså määängder med saker i garaget och inte var det någon vidare ordning där.

Sedan får jag säga att min far var en hejjare på att fixa och dona av bra-att-ha-lagret.
Han tog hem gamla möbler från jobbet, sånt som skulle köras till tippen.
Det kunde stå till sig hemma ganska länge, men så kanske vi behövde en ny hylla, då gick han ut i garaget och tillverkade en hylla av några gamla sänggavlar.
Och när de verktyg han hade inte uppfyllde hans behov så tog han exempelvis två gamla slitna/trasiga verktyg och svetsade ihop till ett nytt med den funktionen han behövde.
Kan berätta att det hände både en och två gånger att vi barn skojade om pappas specialverktyg.

Och hade man problem med bilen så gick man till pappa.
Han hummade och brummade. Hittade felet och skruvade loss.
Gick bakom garaget och rotade runt.
In i garaget igen och greja.
Skruva, skära till, svetsa och så hokus pokus så hade man en fungerande bil igen.

Ja, vad lärde jag mig av min uppväxt då?
Jo, att bra och ha saker kan vara väldigt bra att ha.
Men att det också kan vara bra att se till att ha åtminstone hyfsad ordning bland pryttlarna!
Och att man faktiskt inte behöver spara på ALLT!
Det är bra att sätta lite gränser!

Bränna pengar!

Ja, nu har jag ju tid att sitta och klicka hem saker på nätet, eftersom jag är ledig.
Vad lätt det är!
Inte konstigt att folk blir köp-missbrukare!
När man inte ens behöver gå ut i butikerna.
Man kan nu handla i hemlighet...

...fast det är klart - på posten syns det väl om man hämtar paket i tid och otid.
Jag har en bekant vars kompis klickar hem något från cdon nästan varje dag.
Japp, ni läste rätt - (nästan) varje dag!!!
Man börjar ju undra om han är intresserad av tjejen på utlämningsstället...?! ;)
Hade varit billigare att bjuda ut henne på middag!

Själv satt jag i förra veckan och sökte igenom en hel internetbutik.
Ja, precis hela butiken gick jag igenom.
Det tog tid!
Och det blev dyrt!
Igår kom paketet. Inte direkt stort.
Fick plats i pakethållarkorgen bak på min kärring-räser (fådd orange damcykel med tre växlar).
Skönt att slippa ordna med bil (med tanke på att man kanske vill handla i hemlighet... ;)

Men det var faktiskt inga impulsköp.
Det var väl genomtänkta saker, under de senaste åren.
Förra året hade jag ju köpstopp, så då hade jag verkligen betänketid på framtida köp!
Exempelvis så hade jag bestämt mig för att när våra (fådda) vanliga sugrör är slut så ska jag köpa en hållbar variant.
Det blev sugrör i rostfritt stål, med tillhörande diskborste.
Min dotter tyckte det var coolt! :)

Lägga pengar på sugrör, kanske ni tänker.
Sugrör som man klarar sig bra utan.
Kan hålla med.
Men vi tycker det är festligt att dricka ur sugrör ibland.
Och när man dricker blåbärssmoothie (fast jag brukar säga blåbärsdrink, men då tror kanske ni att jag hällt något alkoholhalt i...?!) så är det fint att dricka ur sugrör, så slipper man blåbärsmustaschen!
Därför beställde jag även smoothie-sugrör!
Ja, det finns såna! (det finns en hel del saker som ni inte visste, än, att ni behöver!)
De är tjockare än vanliga sugrör.

Så, fyra sugrör till saftkalasen.
Och två till våra smoothie-stunder.
Det stod att det skulle gå att dricka varmt med sugrören med...
...men det låter - varmt! Liksom, med rostfritt...
...blir nyfiken och måste prova!
Det finns även sugrör gjorda av bambu.
De är jag också nyfiken på.
Fast de fanns inte i lager just nu.
Någon läsare som har erfarenhet av dem?

Ja och så finns det sugrör i glas - någon som provat?
Själv tycker jag inte det låter praktiskt.
Och så tror jag de var helt raka.
Sugrör utan sugrörsböjen liksom, hur låter det?
Då blir det svårare att ligga i hängmattan och dricka sin saft!
Och mitt mål är att förenkla livet!
(tillägg: kom på att bambusugrören nog också var raka, så jag fick ju gå in på sidan och titta och så var det, medans glas både fanns i rak och böjd variant!)

Nu har jag skrivit en halv uppsats om bara sugrör.
Så vad jag köpte mer får ni inte veta, inte idag i alla fall,
för då blir detta inlägget  för långt och ni kommer inte orka läsa till slutet.
Å det är ju ingen idé att jag lägger massa tid på att skriva om ingen orkar läsa!

En annan sak.
Det heter inte fådd eller fådda.
Varför inte det?
Vad säger man då då?

Papper

Jag rensar å röjer - som vanligt... - här hemma.
Främst för min egen del, och dotterns naturligtvis!
Men jag har även fått ytterligare en anledning att få ordning.
Jag ska nämligen låna ut stugan i början på augusti.
Min syster och två kompisar ska övernatta här en eller två nätter.
(istället för att åka på dyrt spa som de gjorde förra året)
Och då ska det finnas tre sängplatser och fortfarande plats att röra sig!
Så det är bara att sortera, plocka undan, rensa ut och få ordning helt enkelt!

Enkelt å enkelt...
Det fanns några pappershögar i vägen.
De har jag tidigare varit och nosat i,
men aldrig kommit hela vägen...
...så tog jag ett tag igår igen och idag tänkte jag att NU, nu ska det minsann bli ett minne blott med papper som dräller högt och lågt!

Började sortera upp i fyra högar;
Åtgärda, Spara, Sentimental, Slänga.
När alla papper här i stugan var sorterade i dessa fyra högar så sorterade jag även i högarna.
Sedan gick jag till min gamla adress för att hämta lite papper och någon pärm där.

Ja, tänk om det ändå varit lite papper.
Nä då, det svämmade över med lösa papper, papper i pärmar, tidningar och jaa...
Jag hade visst lyckats ganska bra med att förtränga alla dessa högar.
Rensade ut en hel del redan på plats,
jag menar, kommer man inte ens ihåg att man har pappren och inte saknat dem under de senaste tre åren så är de troligen ganska överflödiga?!

Väl hemma så har jag fortsatt att sortera upp i dessa tre högar (ja, den fjärde behövde jag ju inte nu då jag rensade och slängde innan de kom hit).
Men jag fick tillslut ge mig.
Blev himmelens trött och ska ta och sussa nu.
Men det är ju bra, nu har jag sysselsättning under fler av semesterdagarna! ;)

Har lite kvar att sortera in i högarna,
sedan ska de in i pärmar i något bra system!
Tror jag har en ganska bra idé om hur det kommer bli.

Har ni några bra pappers-tips att komma med?

Välbehövligt med oplanerat

Äntligen en helt vit helg i almanackan.
Alltså, en helg utan något inbokat.
Det har varit helt underbart skönt!
Jag har skrotat runt hemma och gjort vad som fallit mig in.

Igår blev det grävt och lagt tegel utanför skjuls-dörren.
Jag bakade rulltårta med kolafyllning. Tillsammans med en klick grädde, toppat med några jordgubbar och ett glas rabarbersaft så blev det inbjudet till sommarlovsfika i bersån.

Åh, hur romantiskt låter inte det, att ha en egen berså?!
På backen växer både smultron och förjätmigej, jag har kört dit björkstubbar att sitta på och man får alltid sällskap - av knott å mygg som stortrivs... Japp, jätteromantiskt! ;)
Men vi hade supertrevligt (nej, inte super, det var ju en vit helg!!), vi åtta som samlades för fika å prat i bersån!

När alla gått igen, även dottern avlägsnade sig för att sova borta, så gick jag till en bekanting och planterade i hennes balkonglådor.
För att fylla ut fick hon köpa hälften av mina blomster/kryddinköp, så plötsligt hade jag bara spenderat 150:- på impulsköp från handelsträdgården och alla var nöjda och glada :)
(hon har svårt att ta sig dit själv och jag har dessutom hört att det är på väg att ta slut med växter för säsongen).

Kvällen ägnades åt att röja och städa här hemma.
Bland annat gick jag igenom alla mina kläder. Sorterade ut några plagg som får åka vidare till annat hem.
Ett par vita tröjor behöver färgas och jag tänker prova att tvätta dem tillsammans med några röda badlakan jag nyligen fått. Hoppas att de färgar av sig, och snyggt dessutom!

Sommarkläderna fick komma fram och vinterkläderna åkte upp på vinden i väl märkta kassar.
Underbar känsla att det äntligen är gjort, att jag vet vad jag har för kläder och de är lättåtkomliga!
Hade med tiden blivit, hörm... lite för mycket i mina klädlådor, det samtidigt som jag nästan bara använder samma samma hela tiden...
...tänker fortsätta så, med samma samma. Slita ut några kläder åt gången, så det med tiden blir ännu luftigare i 'garderoben'.

Idag har jag fortsatt i samma anda.
Plockat, städat, rensat bort, ändrat om.
Blir riktigt bra det här! :)

Och nu är jag laddad med energi för en fyra-dagars arbetsvecka innan semestern.

En tolvårings reflektioner

När jag berättade för min dotter att min föredetta skulle på raggarträff,
då undrade dottern vem han skulle ragga på...
Så jag fick berätta att det mer handlade om intresset och upplevelsen att åka "raggarbil" och titta på andra bilar och träffa likasinnade att prata bilar med.

Och så var samtalet igång om att träffa någon ny eller inte.
Jag sa till henne att han tidigare sagt att han är säker på att jag kommer träffa någon men inte han.
Sen tillade jag med glimten i ögat; fast han "borde" ha större chans att träffa någon då han ju lever "normalt". Och jag lever som jag gör...

Då tittade hon allvarligt på mig och sa:
- Kanske just därför det är du som träffar någon!

Underbart med barn, de säger vad de tycker.
Och intressant att hon tänker så kring detta.
Fast hon har tidigare skrattande talat om för mig att det inte får plats någon man här... ;)

Och angående tidigare inlägg om boende och om vi frampå eventuellt ska hyra lägenhet under några år,
så talade hon högljutt om här om dagen att hon INTE tänker flytta någonstans!
Jag frågade om det är något hon skulle vilja ha annorlunda här.
Ja, svarade hon då...

Jag tänkte att det kanske handlade om toan, då den krånglat en hel del periodvis.
Vidare sa hon lite tyst
-ranch... Och log, ett stort leende! :)

Behöver jag säga att hon älskar djur och skulle vilja ha, ja, en hel ranch...?!!

Förtydligande

När man återberättar något, som jag gjorde i förra inlägget, så kan man omöjligt berätta allt som sades, bland annat för att det hade inte varit intressant att läsa om det varit allt för detaljerat.
Men jag fick en kommentar, som jag inte helt förstår, och som gör att jag vill förtydliga mig lite.

Kommentaren, från 'anomym' lyder som följer:
Lyssna på din svåger han är engagerad och menar bara väl . Hans liv är inte ditt goda råd ta det med humor inget annat synd om din syster när du inte kan se att han menar bara väl .....lyssna respekt åt båda håll men mest för din syster för hans liv är hennes . Kanske har jag fel men ligger det annat bakom .....dina ord som inte skrivs andas något

Kanske lät det i mitt inlägg som att jag är emot att få tips och råd av andra?

Så är det inte. Jag lyssnar gärna och det gjorde jag även i samtalet med svågern.

Vi diskuterade hans förslag, hur man kunde lösa det med friggebod, dra in vatten mm.

Såna här diskussioner kan ge mycket, oavsett om jag bett om råd eller inte, så jag är mycket tacksam över att få prata om mitt boende med människor som har olika erfarenheter och synvinklar.

Men att han sedan inte accepterar varför jag lever som jag gör just nu, det gör mig ledsen.

Att jag först vill bli skuldfri innan vi eventuellt ändrar boende, tycker jag är min ensak, så länge ingen far illa av detta beslut.

Dessutom så är det sannolikt att jag kommer vara skuldfri när 2015 övergår till 2016.

Det är alltså inte år och dag dit.

Och när jag sa att jag sedan kan tänka mig att hyra lägenhet under några år, om det är den bästa lösningen för oss då, så får jag till svar;

-Men det vill du ju inte!

Va?! JO! Om det är det som passar oss då så kan jag mycket väl göra det!

Jag har verkligen inget emot det, det är faktiskt min egen idé.

Något jag tänkte redan när vi flyttade hit för drygt tre år sedan.

"Känner vi att detta inte fungerar så är det bara att hyra en lägenhet"

(jag bor på en liten ort där det inte är svårt att komma intill och hyra en bostad)

Hade jag valt att hyra lägenhet direkt så hade jag troligen inte ägt detta stället idag, ett ställe som betyder mycket för mitt välmående, ett ställe som jag i framtiden hoppas ska vara min inkomst.

Och OM jag ägt det så hade jag varit långt ifrån skuldfri och troligen haft en ganska ansträngd ekonomi.

Och med en ansträngd ekonomi så hade jag inte varit avslappnad och mått bra.

Så, detta är bästa lösningen för oss så här långt.

Precis som jag är säker på att de gör vad de tycker är bäst för sin familj!

Och jag accepterar att de lever som de gör. 

Fast själv skulle jag inte vilja ha det så, men vi är alla så olika!

Och hade jag exempelvis haft fler barn eller yngre barn så hade jag troligen inte valt att leva som jag gör idag. Alla val beror ju på så många faktorer!

Och angående kommentaren jag fick så är jag nyfiken på vad du läst in mellan raderna?!

Jag kan ju omöjligt svara på om du har fel eller inte när du inte skriver ut vad du menar.

Slutligen, TACK alla för era kommentarer!

Det är givande att höra olika åsikter!