måndag 16 november 2015

Det var lättare förr...

Numera har jag en hel del funderingar över var och hur jag ska förvara mina pengar.
Bli kund hos Avanza har jag haft i tankarna tidigare och fick det även som förslag här på bloggen.
Och sen då?
Jag känner mig lite bakom flötet när jag läser runt.
Men det klarnar förhoppningsvis snart.
(har varit lite trött när jag suttit med det, och det gör ju sitt till)

Så, det var lättare förut.
Jag hade skulder.
Jag skulle betala av skulderna.
Inte mycket att fundera på.

Nåja, när jag väl kommer på vart jag ska stoppa in de olika summorna och har en stående överföring till olika konton, så är det ju lika enkelt att lägga pengarna på hög, som att betala av skulder.
Och att se de sparade kronorna bli fler och fler är alldeles säkert en angenäm känsla!

Som jag tidigare berättat så var även jag lättare förr...
Nu är det snart tre månader sedan jag skrev ett inlägg om Må-Bra-"Budget"
Och vad har jag gjort sedan dess, i rätt riktning?
Jag har icke-kontinuerligt varit ute på joggingrundor och/eller promenader.
Jag har ökat tempot på många av hundpromenaderna (kanske mest pga kylan, för att hålla värmen...)
Under de lugnare hundpromenaderna ser jag till att verkligen njuta av omgivningarna!
Jag har, främst den gångna veckan, ätit bättre mat som inte gjort mig lika sötsugen, eller, till och med väldigt mycket mindre sötsugen!
Jag har gjort några betydligt längre cykelturer.
Och jobbat mer intensivt i trädgården en period.

Jag har även fortsatt att rensa ut prylar här hemma.
Den sista veckan har jag till och med blivit mer beslutsam och rensat bort saker och möbler som jag inte haft en tanke på att ta bort tidigare.
Men, som jag njuter varje dag av att det är luftigare och trevligare här i stugan!
Och sakerna har gått vidare till vänner som har det lite mer knapert samt till en förening som lämnar ut till bättre behövande, så mina saker glädjer andra.
Och att ge är verkligen en må-bra-handling! Win-win!

Så idag var jag ute på en löparrunda igen.
Och nu har jag satt upp som mål att ta mig ut minst två gånger i veckan framöver.
Viktigare att komma ut och känna efter/lyssna på kroppen, än hur långt och fort jag springer, nu till att börja med!

Och så tänker jag att det är bra att fortsätta med denna maten som håller sötsuget stången!
Jag och dottern har kommit fram till att vi ska ha köpstopp på socker en längre period, så det inte finns tillgängligt hemma.
Det innebär att vi inte köper hem någon typ av socker för bakning (torkad frukt är ok ibland och även honung när den tar slut - bara vi inte tar för vana att baka såna kakor i tid och otid!) och inte godis, glass, läsk och kakor.
Och som belöning sätter vi av 1,000,-/månad till vårt rese-konto.
Så, till våren gör vi en utvärdering och ser hur det gått med denna utmaning.
Än så länge har det gått fint, men så har vi lite sött kvar i gömmorna...
Och vi får fortfarande äta när vi är bortbjudna.
För mig är nog det viktigaste att inte kunna gå och små(och stor)äta här hemma!

Ja, det är väl ungefär hur landet ligger här nuförtiden!
Hur har ni det med det ekonomiska och på mående-fronten?

5 kommentarer:

  1. Du har inspirerat mig att försöka skriva ett kort inlägg om val. Det är så många val vi behöver göra och vi stressar i onödan. Kolla min blogg senare i veckan så ska jag försöka;.-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appropå vad du ska göra med pengarna "Ta det lugnt det gäller bara att inte välja det sämsta" http://frivid42.com/2015/11/18/det-handlar-bara-om-att-inte-valja-det-samsta/

      Radera
  2. Mår skit men har gott om pengar... :(
    Livet vill aldrig bli riktigt lagom.
    Kul att få läsa dina rader och höra hur det går.
    Simma lugnt!

    SvaraRadera
  3. Avanza är ingen lösning, de är bara en metod - de har sina egna vinstintressen, glöm inte det. Må bra är bättre!

    SvaraRadera
  4. Jag gillar inte den här årstiden. Jag saknar ljuset på kvällarna. Man får trösta sig med att man kan stapla pengar på hög för det är så jäkla kallt/snöigt/regnigt ute att man är tvungen att sitta inne och snåla. Likadant varenda år innan jul trots att man försöker tvinga sig till att vara optimist.

    SvaraRadera