söndag 1 januari 2017

Att fira

Jag har nyligen fyllt år.
38 blev jag.
Ofta har jag något kalas eller så.
Men i år (nej, förra året!) hade jag mest bara behov av att ta det lugnt och ta hand om mig själv.

Så jag åt frukost och lagade risgrynsplättar till lunch hos ena brorsan.
Sedan tog jag en hundpromenad på en, för mig, ny grusväg längs vattnet.
Solen sken och vinden ven.
Körde vidare hem, i bil lånad från en annan bror.

Eldade i kaminen.
Tog ett fotbad.
Yogade lite.
Låg på spikmattan.
Läste en god bok.
(Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker)

Och så blev det igår dags att fira in det nya året.
Även nu hade jag mest behov av lugn och ro.
Så jag stannade hemma med hundarna.
Softade runt i myskläder hela dagen lång.
(nej,nu ljög jag, jag var och jobbade en stund med, i myskläder...)
Eldade i kaminen, såklart!
Röjde i sovrummet och halvfyllde en sopsäck.
Läste lite emellanåt.
(Bilbo av J.R.R. Tolkien)

Åt Sparos Blåbärspannkaka.
Eller, inte hans pannkaka, jag fick faktiskt lov att laga mig en egen, men receptet följde jag det han lagt upp på sin blogg, då jag var nyfiken på pannkaka utan ägg.
För det vet väl alla att pannkaka är en ägg-maträtt?!
Detta är ett sånt där underbart recept, som påminner om de man kan hitta i de äldre kokböckerna.
"lagom med mjölk för att få bra konsistens"
Man måste alltså innan veta vad bra konsistens för pannkaka är, för annars kan det bli något helt annat än pannkaka av detta receptet, eller så blir det pannkaka av alltihop!
"slå på ugnen" och "när ugnen är uppe i värme"
Vilken temperatur?
(med vedspis är det svårt med exakt värme och förr hade de (vedspisarna alltså) heller inte termometer, så då stod det exempelvis "lagom varm ugn" i recepten, om det var lagom varmt som behövdes, annars stod det något annat)

Ja, hur gick det då?
Jo, det blev både gott och ett nytt år!
Pannkakan påminde i smak och konsistens om en albansk maträtt, fli, som jag lagade ibland för många år sedan och vi (dottern och jag) nyligen pratat om att göra snart igen eftersom vi båda tycker den är så god.
Så jag har alltså tidigare lagat en pannkaksliknande rätt, utan ägg.
Bara hunnit förtränga det.
Var så pass längesedan att dottern inte ens visste att det fanns med i min repertoar.
(när hon ätit den på senare år är det någon annan än jag som tillagat)

Och sen när folket här i byn oväsnades med att skjuta fyrverkerier gick jag ut på min veranda, med hörselkåporna på och tittade på färgexplosionerna och förundrades som vanligt över att människor är villiga att lägga så mycket pengar på något som är över så fort. låter hemskt och dessutom skräpar ner (bland annat är det alltid spår av dessa pjäser på min gräsmatta :( )
Ett totalt vansinne, om man frågar mig!
Men av någon anledning blir jag inte tillfrågad.

Frampå natten körde jag hem en pratglad bror och hans kompis.
Och idag sov jag ut och sedan slog jag på stort och åt blåbärspannkaka med vispad grädde till och egentorkad frukt som efterrätt.
Är det nytt år så är det liksom!
Andra brände krutet igår, jag gjorde det idag!

1 kommentar:

  1. Tack för recensionen (och inblicken i en ickehysteriskt firad högtid, tror många behöver den). När det gäller mjölkuppskattningen skyller jag på min mormor. Hon hade allt i huvudet, men var inte alltid så bra på att förmedla det. Dock är det verkligen inte noga, nästan oavsett hur mycket mjölk man häller i blir det pannkaka (nej, det där lät inte rätt).

    Ugnsvärmen tycker jag var sämre. Har redigerat texten med 175 grader. Fast förmodligen funkar det lika bra med varmare ugn så länge man håller koll.

    Håller helt med om fyrverkerierna, ett oskick för ociviliserade grottmänniskor.

    SvaraRadera