onsdag 19 mars 2014

Miljonär-tankar

Igår och idag har jag bland annat ägnat mig åt att läsa gamla inlägg hos Miljonär innan 30 - miljonar.blogspot.se
Intressant, inspirerande och igenkännande (i vissa avseenden).

Men något jag förundras över är många av kommentarerna.
Som; Vad tycker din sambo om ditt sparande? Stackars sambo! Osv.
Men VAD?
Varför tar så många för givet att tjejen inte skulle gilla läget?
Tror man inte det finns tjejer som tycker om att leva sparsamt?

Själv skulle jag hellre leva med en man som har koll på stålarna än en som lever långt över sina tillgångar!

Och i deras fall så hade de inte gemensam ekonomi, så hans extrema sparande behövde ju inte direkt gå ut över henne - ville hon sätta sprätt på sina pengar så var ju det ok!
Dessutom uppkom bara de extrema snålmånaderna, ja vad var det, varannan månad. Däremellan fanns det utrymme för bio, äta ute mm.

En annan kommentar som kom upp gång på gång var; Lev livet! Du blir inte lycklig bara för att du når en miljon. Pengar är inte allt. Osv.
Men hallå! Vem har sagt att han inte är lycklig?
Och om han inte är det, skulle botemedlet då vara att spendera pengarna genom konsumtion?
Eller skulle han automatiskt bli lycklig av att jobba mindre?

Blir man lycklig av att resa jorden runt? Ja, en del blir det. Medans det finns andra som inte ens gillar att resa.
För en del är lycka att ta hand om sin kropp, träna, spara pengar.
Medans andra finner lyckan i långa resor med sin livspartner.
Sen finns det de som trivs bättre under korkeken och att fördriva tiden med att lukta på blommorna, alldeles ensam!

Blir konsumtionsbloggare också ifrågasatta såhär?
- Vad tycker din sambo om att du konsumerar så mycket?
- Man blir inte lycklig av shopping. Se till att spara också!

Ok, Miljonär före 30 jobbade hårt där ett tag (kanske jobbar lika mycket nu?!) för att kunna spara undan mycket. Men det är väl lika vanligt att konsumerande folk gör, jobbar (för?!) mycket för att ha råd med stort hus, fin bil, utlandssemestrar och mycket prylar.
Jag ser inte stor skillnad, annat än att Miljonär före 30 skiljer sig från mängden! Och har mer pengar på banken än medelsvenssons!

9 kommentarer:

  1. Vilket lustigt sammanträffande. Vi diskuterade faktiskt just idag om ett eventuellt kommande inlägg om det sociala stigmat kring sparande och att inte delta i konsumtionshetsen. Framförallt föreställningen om att det inte går att leva ett lyckligt liv utan konsumtion. Vi ska utforska det här närmare i vår blogg någon gång. Det dyker upp så mycket bra att skriva om hela tiden! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. omedvetenellermedvetenkonsumtion20 mars 2014 08:53

      Ja, det känns som om vi går runt i ungefär samma tankar.
      Ser fram emot erat inlägg om att vara lycklig med eller utan konsumtion!

      Radera
  2. Jag tror att det i längden behövs nån form utav konsumtion men bara för det behöver man inte leva över sina tillgångar osv. Nån form utav balansgång med medvetna val.
    Sen tycker jag att miljonär innan 30 är ett exempel på medvetenhet för sin privatekonomi genom att med kloka beslut ta de där medvetna valet vad gäller sin konsumtion. För jag tror säkert att han ibland konsumera utöver sin matbudget.

    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. omedvetenellermedvetenkonsumtion20 mars 2014 09:04

      Ja, balansen och medvetna val är viktigt, det tror jag med!
      Själv kör jag inte snålmånad utan snålår. Efter ett eller två år tror jag att jag kommer behöva gå upp något i konsumtion igen, men då kommer jag vara skuldfri tack vare att jag varit extra sparsam ett tag.

      Radera
  3. Har haft ett utkast till ett inlägg ett tag som talar om just detta, nu fick du mig att publicera. http://frivid42.com/2014/03/20/att-spara-eller-att-leva/

    Det som förundrar mig är att sparande ses som motsatsen till att leva och jag tycker att det är förutsättningen för att verkligen leva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. omedvetenellermedvetenkonsumtion20 mars 2014 11:12

      Jag håller med dig!
      Jag mår så mycket bättre och orkar leva mer sedan jag tog ordentligt tag i ekonomin och vet att det finns pengar att tillgå om det skulle knipa.
      Nu slipper jag oroa mig lika mycket. Förr, när jag levde mer tight, så fick jag allt magknip ibland, pga ekonomin.
      Och friheten som kommer med att vara skuldfri, den ser jag fram emot!

      Radera
    2. Instämmer! Trots att jag bara hållit på sedan nyår med min strikta sparplan känner jag redan hur livet lugnat ner sig, att jag har ett annat fokus och att varje sparad krona skänker den frihetskänsla som jag tidigare saknat. Det kan bara bli bättre!

      Radera
  4. Exakt! Men normen idag är ju att spendera, annars går ju inte världsekonomin ihop, eller hur ;)? Det är en sån befrielse att inse att en inte behöver alla de där prylarna en förr köpte utan att tänka. Alla andra gjorde det så det var inget konstigt. Nu plötsligt är det konstigt att INTE spendera. Mycket märkligt... Kram!

    SvaraRadera
  5. Mycket intressant inlägg och även jag håller med till fullo. Har tänkt samma tankar många gånger och förundrats över hur kritiserad och ifrågasatt man blir när man väljer att spara istället för att konsumera. Eftersom jag har barn (bröstarvingar) slipper jag i alla fall de värsta kommentarerna som Miljonären får utstå, t.ex "om du blir påkörd av en buss imorgon" och "grattis allmänna arvsfonden". Jag beundrar Miljonären för hans målmedvetenhet och tvivlar inte ett ögonblick på att han är lika lycklig, men mycket tryggare, än slösarna som inte klarar av att hålla i pengar och som ständigt är lika beroende av nästa löneutbetalning.



    SvaraRadera